fulltext

15 downloads 8021 Views 297KB Size Report
annat Pokemon, Digimon, Yu-gi-oh, Sailor Moon och Card Captor Sakura. ( Strömberg 2008 ..... Men ja vet, drev lite xD. B: hahaha jag vet

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk

C-UPPSATS VT 2013

Hanna Rosén

"Värst vad du har blivit kawaii på sistone!" En undersökning av slanguttryck, lånord och språkblandning i svensk-japansk subkultur

Handledare: Carin Östman Institutionen för nordiska språk

1

Sammandrag Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.

Nyckelord: slanguttryck, lånord, språkblandning, svensk-japansk subkultur, subkultur, slangord, japanska, Japan, japansk populärkultur, anime, manga, cosplay, kawaii, otaku, ungdomsspråk, internetspråk, ackomodation, språkgemenskap, identitet, YOHIO, dayviews, internetcommunity, internetforum

2

Innehållsförteckning 1. Inledning...........................................................................................................................................4 1.1. Syfte..........................................................................................................................................4 1.2. Forskningsbakgrund..................................................................................................................5 1.2.1. Språksociologiskt perspektiv............................................................................................5 1.2.2. Det speciella "ungdomsspråket".......................................................................................8 1.2.3 Kommunikation via internet..............................................................................................8 1.2.4 Lånord som slangord..........................................................................................................9 1.3. En introduktion till japansk populärkultur..............................................................................11 1.4. En introduktion till svensk-japansk subkultur........................................................................13 1.5. Material och metod.................................................................................................................14 2. Undersökningens resultat...............................................................................................................15 2.1. Disposition av resultatet..........................................................................................................16 2.2. Lexikon...................................................................................................................................17 2.2.1. Japanska interjektioner och utropsord.............................................................................17 2.2.2. Japanska utfyllnadsord....................................................................................................19 2.2.3. Japanska titlar och personord..........................................................................................19 2.2.4. Övriga japanska ord........................................................................................................20 2.2.5. Ord och begrepp inom den japanska subkulturen...........................................................20 2.3. Fonologi..................................................................................................................................23 2.4. Morfologi................................................................................................................................24 2.4.1. Substantiv........................................................................................................................24 2.4.2. Adjektiv ..........................................................................................................................25 2.4.3. Verb.................................................................................................................................25 2.4.4. Ombildade ord.................................................................................................................25 2.4.5. Sammansatta ord ...........................................................................................................25 2.4.6. Nybildade ord och uttryck ..............................................................................................26 3. Diskussion av resultatet..................................................................................................................28 3.1. Avslutande ord........................................................................................................................31

3

1. Inledning "VÄRST VAD DU HAR BLIVIT KAWAII PÅ SISTONE"

Kommentaren ovan dyker upp under en bild publicerad på en svensk mötesplats på internet. Bilden är en närbild på en ung person med rosaslingat hår i en dockliknande frisyr och kraftigt sminkade ögon med något som ser ut att vara lösögonfransar. Ägaren av bilden svarar så småningom på kommentaren och inleder en konversation som i fortsättningen pågår helt på svenska. Det japanska ordet "kawaii" betyder ungefär samma sak som svenskans "söt" även om det kommit att beteckna en hel stil och en strömning i Japan där "söta" figurer, karaktärer och en "söt" klädstil blivit alltmer populär, något som även spridit sig till resten av världen. "Kawaii" är bara ett av de fenomen inom japansk populärkultur som vunnit stor spridning även i Sverige. Det är också bara ett av alla de japanska ord som används av svenska ungdomar. Denna uppsats kommer att behandla denna allt större strömning av influenser från Japan och undersökningen ska genomföras med just sådana kommentarer och texter som exemplet ovan till hjälp. Det handlar om slanguttryck, lånord och språkblandning i svensk-japansk subkultur, fenomen som är förhållandevis nya och sällan beskrivna på andra håll än inom subkulturen där de uppkommit. Svensk-japansk subkultur är det ord jag valt för att beskriva den mer eller mindre avgränsade grupp av svenskar som intresserar sig för japansk populärkultur och inspireras av japanska serier, filmer, dataspel, hobbies, mode, musik, matkultur och så vidare. Uppsatsen fokuserar alltså främst på det fenomen då dessa ungdomar på olika sätt drar in det japanska språket i sin vardagliga kommunikation. Jag vill med undersökningen göra ett försök att kartlägga förekomsten av japanska ord och uttryck i kommunikation som annars sker på svenska. För att ge läsarna möjlighet att helt förstå fenomenet kommer uppsatsen göra avstamp i en ordentlig bakgrund som tar upp japansk populärkultur och subkultur såväl som språksociologiska begrepp, innan jag undersöker hur detta sätt att kommunicera kan användas i olika forum på internet med fokus på några enskilda ungdomar och deras sociala nätverk.

1.1. Syfte Syftet med studien är att undersöka kommunikation inom den svensk-japanska subkulturen och på så vis kartlägga fenomen som slanguttryck, lånord och språkblandning inom denna språkgemenskap. 4

Syftet konkretiseras genom två frågeställningar: •

Vad är typiskt för kommunikationen mellan deltagare i den svensk-japanska subkulturen?



Vilka speciella ord används av dessa personer och hur används de?

Observera att de "deltagare i den svensk-japanska subkulturen" som här syftas på är just de som deltar i min undersökning. Jag är medveten om att jag inte kommer att kunna säga något säkert om subkulturen som helhet och alla som deltar i den, men jag räknar med att det är sannolikt att många av dessa har ett liknande sätt att kommunicera som studiens informanter.

1.2. Forskningsbakgrund I denna del av uppsatsen kommer jag att ta upp det perspektiv och de begrepp som kommer att användas i undersökningen, samt tidigare forskning inom närliggande områden.

1.2.1. Språksociologiskt perspektiv Undersökningen och analysen av dess resultat kommer att genomföras med ett språksociologiskt perspektiv. Nedan kommer jag att redogöra för tidigare forskning inom språksociologi som kan vara intressant för min studie samt gå igenom några begrepp som jag kommer att använda mig av senare. Jag har mest tagit hjälp av Einarssons bok "Språksociologi", det vill säga den nyaste upplagan (upplaga nr 2 från år 2009). Eckert (2005) har skrivit om tre vågor inom den sociolingvistiska forskningen kring språklig variation. Den första vågen innebar många kvantitativa undersökningar med många informanter och undersökte ofta sociolekt och dialekt. Den andra vågen fokuserade på så kallade "talgemenskaper" en viss grupp vars individer kommunicerar med varandra, där språkliga variabler kan studeras och jämföras med standardspråket. Exempel på studier av talgemenskaper är: Gunnarsdotter Grönberg (2004) som har skrivit om ungdomar och dialekt i Alingsås och Quist (2005) som har skrivit om ungdomar och multietniskt relaterad språklig variation. Den tredje vågen, slutligen, innebär allt mer kvalitativa studier där identitetsfrågan är central. En förhållandevis ny gren av språksociologi är interaktionell sociolingvistik, där man menar att språkanvändning inte bara styrs av kategorier som ålder, kön och social bakgrund. Språket används snarare aktivt för att forma en identitet och sociala relationer genom interaktion. Språkliga handlingar har alltmer börjat ses som individuella val. Dessa val sker enligt forskarna för att konstruera vissa stilar och framhålla vissa identiteter, så som kulturella tillhörigheter, genus, identiteter som "nördar" o.s.v. (Bellander 2010, s. 34-36). Det är ett 5

sådant förhållningssätt till språkhandlingar och språkliga varieteter som jag vill använda mig av i tolkandet av mitt resultat. Nedan tar jag upp ytterligare några olika begrepp inom språksociologin som jag använder mig av för att förstå och analysera undersökningens resultat.

Ackommodationsteorin: Ackommodation är ett begrepp som betyder "anpassning", och det handlar enligt Einarsson om att anpassa sitt kommunikativa beteende, i första hand efter dem som vi kommunicerar med. Anpassningen kan vara konvergent, då man närmar sitt beteende till andra och på så vis visar gillande, eller divergent, då man fjärmar sitt beteende och visar någon form av avstånd eller ogillande. Ackommodationsteorin utvecklades av bland annat Howard Giles som skrev om hierarkiska relationer där alla inblandade tar fasta på status och konvergerar efter den som har högst status. Men graden av ackommodation kan också spegla i vilken grad man identifierar sig med den man ackommoderar sitt språkliga beteende efter. Man kan anpassa sig fullständigt eller partiellt, och i vissa fall förekommer så kallad hyperkorrektion där man överdriver sin anpassning i den grad att det blir för mycket, så som när vuxna förställer rösten och pratar förenklat barnspråk med småbarn, ofta mer än vad som behövs för att de ska förstå. Ackommodation sker inte bara mellan enskilda människor, utan också mellan olika språkgrupper, något som kanske kan komma att visa sig i resultatet av min undersökning (Einarsson 2009, s. 43-44).

Språkgemenskaper: Ett annat begrepp jag utgår ifrån är ordet språkgemenskaper. En språkgemenskap kan enligt Einarsson vara människor med samma språk, samma dialekt, men också, som i detta fall, en intressegrupp med några gemensamma ord som markörer för gemenskapen. Tre faktorer som används som kriterier på språkgemenskaper är: språklig likhet, interaktion och symbolisk integration (det vill säga att deltagarna i gruppen känner sig som en del av den språkliga gemenskapen). Gränserna för dessa språkgemenskaper är dock inte helt klara. De kan ha kärnmedlemmar, sekundära medlemmar, perifera medlemmar och utanförstående. Alla med olika grad av ackommodation till normerna som håller samman språkgemenskapen. En individ kan också ingå i olika gemenskaper och kan skifta snabbt mellan språkbruk och mellan de varieteter som uppkommer i olika gemenskaper. Ett annat viktigt begrepp i sammanhanget är nätverk, en benämning på de kontakter som en människa har med olika andra människor. Det finns många olika nätverkskonstellationer, något som idag blir allt tydligare bland annat med mötesplatser på internet där man kan se vilka personer som ingår i någons "nätverk" (Einarsson 2009, s. 35-39).

Identitet och ideolekt: Människor markerar identitet och grupptillhörighet genom språket och den 6

egna identiteten byggs upp av alla grupper man tillhör. (Einarsson 2009, s. 41 ) Man måste ha "en repertoar av olika roller att spela i olika språkliga ämnesområden" skriver Einarsson, och fortsätter med att förklara hur man uttrycker sig på olika sätt i olika språkgemenskaper. Begreppet ideolekt (av grek. idios 'egen') definierar Einarsson såhär: "En människas unika sätt att formulera sig med hjälp av tal, kropp och skrift (språka) i en uppsättning olika roller som kan spelas i olika domäner." Ideolekten är resultatet av påverkan från olika språkliga gemenskaper, och ackommodation i dessa. Den är sociokulturellt betingad men förändringsbar genom nya erfarenheter, och den kan också förändras i olika situationer (Einarsson 2009, s. 211-213).

Reception: En individs språk påverkas inte bara av människor runt omkring individen och deras språkande. Man påverkas också av sin konsumtion av språk, d.v.s. vad man läser och lyssnar på, såsom mediekonsumtion, litteratur, serier, filmer, dataspel, reklam, m.m. Begreppet reception handlar om hur man tar emot det språk man konsumerar och införlivar det i sin egen språkanvändning (Einarsson 2009, s. 212).

Attityd till språk: Attityder mot ett visst språk är ofta i själva verket attityder till folket som talar det, skriver Einarsson. Det kan vara felaktiga föreställningar som förbinds med värderingar och på så vis blir till fördomar, men det kan också vara positiva föreställningar om ett språk och de som talar det, en idealbild. Genom socialisation påverkas ens språk och attityder, främst av de man växer upp med, den närmaste familjen. Ett intressant begrepp kopplat till attityd är sekundär socialisation. För denna kan bland annat vänner och massmedier stå och den har stor påverkan på barnens attitydutveckling (Einarsson 2009, s. 217-219).

Språkförändringar: Språkgemenskaper styrs och sammanhålls av normer. Ungdomar följer till exempel en annan norm än äldre generationer. Normförändringar sker ständigt och en del av dessa blir varaktiga förändringar i språkets historiska utveckling. (Einarsson 2009, s. 35-37) Språkförändringar börjar med innovationer som blir till variationer och det kan dröja innan de blir allmänt socialt accepterade. Vissa innovationer behålls bara inom en grupp medan vissa blir till förändringar i språket i stort. Man kan studera ungdomsspråk för att se vad som kanske kommer att bli standard i framtiden, men det gäller inte alltid ordval och stil, eftersom man förändrar språkbruk då man blir äldre. Dock finns det många exempel på ungdomsspråkets slangord som blivit till etablerade ord. "Kul", "flummig", "tjej", "kille", "buss" och "bil" är alla ord som sågs som slanguttryck i början av 1900-talet. Man bör kunna hitta många exempel även på senare ungdomsspråk som nu är standardsvenska. (Einarsson 2009, s. 240-243) 7

1.2.2. Det speciella "ungdomsspråket" En stor del av de språksociologiska studier som genomförts fokuserar på just ungdomsspråk. I min undersökning finns inga uppgifter om ålder på informanterna och det är inte heller ungdomsspråk i sig som jag lägger fokus på utan snarare språket inom en viss subkultur, som kan antas innehålla flest (men inte bara) ungdomar. Dock kan det vara intressant att se lite på tidigare forskning om vad som är typiskt för ungdomars språk. Ungdomstiden brukar i modern forskning tolkas som åren då man är 13-23 år och det är alltså då man kan tala om ett speciellt ungdomsspråk (Einarsson 2009, s. 195). Det man studerar är hur språket särskiljs från vuxnas språkanvändning eller från standardspråket, något som sker med olika syften, som till exempel att markera prestige, grupptillhörighet och opposition mot omgivningen (Bellander 2010). Det som oftast förknippas med ungdomars språk är främst slang, svordomar och olika "småord". Småorden kan vara så kallade "utfyllnadsord" som är mer eller mindre betydelselösa eller innehållstomma, men de kan också ha olika slags funktioner. Exempel på sådana småord är "typ", "alltså" och "precis" (Bellander 2010, s.198, Einarsson 2009, s. 203). Einarsson förklarar hur ungdomsspråkvariteterna ofta hänger ihop med olika livsstilar och subkulturer och beskriver ungdomsspråket som att det är fullt av "olika uttrycksformer präglade av uttrycksfullhet, kreativitet, lekfullhet och engagemang". Något annat som utmärker ungdomsspråk är enligt Einarsson att ungdomar ofta refererar och associerar till kulturella företeelser (Einarsson 2009, s. 196-197, 206). Kotsinas undersökning från 1994 uppmärksammar ungdomsspråk i några Stockholmsförorter. Hon presenterar de sorters ord som är typiska för ungdomar: slang, svordommar och "onödiga" småord eller samtalspartiklar såsom "liksom" och "ju". Annat typiskt för ungdomsspråk är enligt undersökningen att blanda in citat, ljudeffekter i vanligt tal. Kotsinas tolkar ungdomars språk som en identitetsmarkör snarare än bristande standardspråk (Kotsinas, 1994). En annan studie av ungdomars språk gjordes år 2005 på en gymnasieskola i Köpenhamn. Quist skriver utifrån denna undersökning om olika uttryck för stilar, identiteter som ungdomar väljer. Uttrycken kan vara bland annat musiksmak, kroppsspråk, användning av slang o.s.v. Olika språkliga uttryck eller "resurser" används i olika grupper av ungdomar, och individens sociala placering i gruppen påverkar dess möjligheter att använda och ändra de språkliga uttrycken (Quist, 2005).

8

1.2.3 Kommunikation via internet "Internet", skriver Einarsson, "är inte bara ett verktyg man använder utan en hel tillvaro att leva i". För många ungdomar kan det ge en möjlighet att komma undan vuxenvärldens kontroll och de kan skapa egna kulturer och gemenskaper på internet, där man inte behöver ta hänsyn till samhällets språkliga normer. "Infödda nätanvändare" kallas den nya generation som haft tillgång till internet under hela sin uppväxt. De beskrivs som fantasifulla och kreativa i sitt språkande. Internets nätgemenskaper har kallats "den tredje platsens gemenskap", då man räknar hem och skola/arbete som de första två gemenskapsområdena. Samhörighet kan lätt utvecklas i olika grupper med olika intressen. Dess grupper utvecklar normer som såsmåningom blir utmärkande stilar (Einarsson 2009, s. 257-258, 324). Det har visat sig att ungdomar inte tycker att det är lika viktigt med korrekt stavning i det man kallar för "fritidstexter". Det viktigaste är att budskapet går fram. (Einarsson 2009, s. 263) På internet har det utvecklats ett speciellt "internetspråk", något som påverkats av de sätt man kommunicerat. Där har chattandet påverkat mycket. En skriftlig kommunikation "i realtid" mellan personer som är inkopplade samtidigt gör att skriftspråket alltmer närmat sig vanligt talspråk. Chattandet kännetecknas av omedelbarhet, spontanitet och snabbhet och har fått många talspråkliga drag såsom återkopplingar, utrop, uppmaningar, frågor o.s.v. Smileys och andra symboler används för att visa attityder och känslor, det man annars skulle visat med kroppsspråk och tonfall. Utöver detta kan man även använda tecken som asterisker för att beteckna handlingar och versaler kan till exempel visa röstvolym och betoning (Einarsson 2009, s. 321-323, Bellander 2010, s.133) . Ungas skrivande har oftast undersökts i skolrelaterat syfte, då man fokuserat på skrivkompetens, medan studier av kommunikation och sociala roller oftare har skett med fokus på muntlig kommunikation. På så vis har man talat om talspråk och skolspråk som två skilda kommunikativa områden. (Bellander 2009, s. 18) Theres Bellander har dock gjort en omfattande studie om ungdomars kommunikation i skolan, hemma och på fritiden, både muntligt och skriftligt. Hon skriver mycket om det hon beskriver som "interaktiva medier" och det speciella språk som kännetecknar detta. Så gott som alla ungdomar har enligt Bellander dagligen tillgång till dator med internet och är inne på olika nätmötesplatser. Användandet av dessa mötesplatser är komplext och användarna växlar mellan olika praktiker (Bellander, s 25-27). En annan aspekt med internetspråket som Bellander lyfter fram är att det ofta är informellt och till och med familjärt. Deltagarna i hennes studie använder uttryck som "gumman", "min kära" och "habibi" när de chattar med varandra för att förstärka vänskapsband (Bellander 2010, s.213).

9

1.2.4 Lånord som slangord När två språk kommer i kontakt med varandra skapas ibland så kallade "blandspråk", skriver Einarsson. Dock kan språk påverka varandra utan att blandas. Begreppet "diglossi" handlar om hur en individ kan använda två eller flera språk i olika domäner och skilja mellan dessa (Einarsson 2009, s. 46-47). Språk kan förstås också "låna" ord från varandra och ett lånord kan användas som ett tillfälligt slangord eller också gradvis införlivas i ett språk. Det kan ta flera generationer tills det blir en accepterad del av det låntagande språket. Substantiv är den vanligaste ordklassen för lånord och de kan ofta böjas på olika sätt i svenskan eller sättas ihop med svenska ord i så kallade "hybridsammansättningar" (Sharp 2001). Persson (2008) skriver om fyra parametrar som kan visa i vilken grad ett lånord integrerats i ett språk. Det handlar om hur ofta ordet används, i hur hög grad det ersätter andra inhemska ord, om det är syntaktiskt eller morfologiskt anpassat, samt ifall ordet är accepterat bland språkanvändarna. Det språk som svenskan fått mest lånord ifrån de senaste 100 åren är förstås engelskan. De flesta orden kom in i svenska språket på 1900-talet, på grund av en stark kulturströmning från de engelsktalande länderna. Vi har också fått flera ord från invandrarspråk, såsom pizza och kebab, vissa slangord o.s.v. men det inte mycket jämfört med engelskan. Lånorden från engelska handlar oftast om fritidsaktiviteter, nöjen, musik, mat och dryck m.m. t.ex. party, soul, chips. Man kan också ge olika sorters "omdömen" med engelska ord såsom t.ex. cool, kinky och smart. Ungdomar använder också ofta hela fraser på engelska som "I see" och "I don't know". Något som har visat sig vara vanligt i språkblandning där svensktalande tar in engelska ord är att de använder s.k. flaggor som markerar det engelska inslaget. Det kan vara kommenterande fraser eller pauser, men ungdomar använder ännu oftare förändringar i tonläge för att på ett lekfullt sätt visa att ordet eller frasen de använder inte egentligen passar in i språksammanhanget. Språkväxlingen har beskrivits som en "kommunikativ lek" som ungdomarna leker (Einarsson, 2009, s. 251-253). Forskning som fokuserat på Stockholms förorter visar att det där förekommer en viss sorts språkblandning, där ungdomar talar svenska men tar in slangord från turkiska, arabiska, grekiska och engelska. Om man ser på de typer av slangord som finns med i exemplen kan man se att det handlar om interjektioner i de flesta fallen, men också en del substantiv, och då ofta titlar/benämningar på olika sorters personer (till exempel: shoo - "hej", habibi - "kompis", manjak "tönt", abou - "oj", jalla - "skynda"). När det förekommer verb är de oftast ett engelskt eller ett svenskt ord som blivit omgjort till ett verb med ny betydelse (till exempel chilla, softa, haja, messa, svulla) (Einarsson, 2009, s.205-206). Man kan se att de ord som tas från olika invandrarspråk kan ha en lite annan funktion än vad engelskan har. Bellander tar i sin undersökning upp ett exempel där en av deltagarna i hennes studie 10

använder det arabiska ordet habibi. Hon tolkar det som att han väljer just det ordet för att han vill framhålla sin identifikation med en viss kultur. Bellander skriver också att ord och uttryck från arabiska, persiska och många andra språk är vanliga bland ungdomar i Sverige. "De används oavsett egen etnisk bakgrund av olika skäl och i olika situationer av unga som vill identifiera sig med en invandrarkultur eller en kultur som inte tillhör majoritetsbefolkningen", skriver hon. Funktionen av engelska däremot är lite annorlunda. Språket förknippas med chatt och med informellt kamratspråk och används oavsett etnisk bakgrund, enligt Bellander (Bellander 2010, s.122). Linnea Persson (2008) har skrivit uppsats på D-nivå där hon undersökt pluralböjning av engelska lånord. Hon skriver om hur dessa ord ibland får en engelsk böjningsform, ibland en svensk men också kombinationer (tex "bimbosar"). Försvenskad stavning på orden påverkar hur man böjer dem och verkar vara ett steg för att integrera dem i svenskan. Persson skriver också om en mängd olika orsaker till varför man använder lånord men anger till sist att "önskan att markera identitet eller grupptillhörighet" är en stark drivkraft till språklån ifall det är ett språk som är förhållandevis okänt för personer utanför gemenskapen. Hon skriver också att språkets status spelar en stor roll (Persson, 2008).

1.3. En introduktion till japansk populärkultur Asiatisk kultur är idag mer populärt än någonsin i Sverige. För många unga kan det vara ett nyfunnet intresse-område medan det för andra är ett intresse som odlats under flera decennier. 1985 gavs den första mangaserien ut på svenska. På 2000-talet har utgivningen fått ett uppsving på ett sätt som närmast kan liknas vid en explosion. Serier som Dragon Ball har blivit mycket populära. År 2003 låg till exempel sju olika volymer av Dragon Ball på tio-topp-listan över de mest sålda barnböckerna i Sverige (Strömberg 2008, s.31-32). Mangaböcker är dock inte bara till för barn. Det finns ett enormt utbud av serier i flera genrer, som har olika åldrar som målgrupp. Ordet manga betyder på japanska helt enkelt "tecknade serier". Ordet används dock i resten av världen som en beteckning för just japanska tecknade serier. Men manga kan också vara ett ord för stilen som dessa serier tecknas i. På så vis kan man säga att det även finns västerländsk manga, serier som är tecknade i den speciella manga-stilen. Det som utmärker denna stil är bland annat stora ögon och förenklade ansiktsdrag. Tecknandet strävar inte efter att avteckna verkligheten fotorealistiskt utan försöker snarare uttrycka känslor så tydligt som möjligt (Strömberg 2008, s.13-15). Manga-stilen har vuxit fram under 1900-talet i Japan, med bakgrund i typiska japanska konststilar och har så småningom anpassats för att få en universell dragningskraft. De enkla 11

penseldragen och svartvita bilderna är en förutsättning för att serierna ska kunna tecknas snabbt och snabbt komma ut på marknaden till de ivriga läsarna. Publicering av manga är idag en stor bransch i Japan och 35 % av allt som trycks i landet är serier (Strömberg 2008, s.18). Strömberg föreslår i de första inledande sidorna till boken Mangabiblioteket (2008) att det är "japaners fascination för det gulliga" som är en del av förklaringen till varför manga har blivit så populärt. Författaren skriver: "Den oemotståndliga känsla av tilltal vi upplever vid åsynen av en hundvalp, en kattunge o.s.v. har de japanska serieskaparna och animatörerna fokuserat på i årtionden för att utröna precis hur man ska fånga en publik och hålla den kvar." Han fortsätter med att berätta hur mangaserierna ofta har mycket trovärdiga figurer som utvecklas under seriens gång och att det fanatiska intresset som många har beror på att man i så hög grad kan identifiera sig med karaktärerna och leva sig in i berättelserna (Strömberg 2008, s.18). En annan förklaring till att mangaserierna har blivit så populära, även i väst, är att det finns en sådan stor bredd i den japanska seriekulturen och mycket som kompletterar det som görs i väst samtidigt som mangaskaparna anknyter till många moderna teman. Mangaserierna är t.ex. fulla av starka kvinnliga seriefigurer, och det är också vanligt med könsöverskridande intriger som homosexuella kärlekshistorier och serier där karaktärerna klär ut sig och på andra sätt överskrider könsgränser (Strömberg 2008, s. 20, s. 118, s. 148). På så vis tar vissa serier upp och problematiserar ämnen som sexualitet (Strömberg 2008, s. 58) medan andra går in på djupare teman och använder sig av religiös symbolik (Strömberg 2008, s. 138). Japansk populärkultur är dock mer än bara manga. Det finns numera många dataspel, filmer, leksaker och så vidare som fått stor spridning i väst. Dock har de flesta av dessa ofta grund i en mangaserie. Anime är beteckningen för de tecknade "tv-serier" eller filmer som tecknas i liknande stil som mangaböckerna. Flera av dessa har visats och visas på svensk tv. Mest populära är bland annat Pokemon, Digimon, Yu-gi-oh, Sailor Moon och Card Captor Sakura. (Strömberg 2008, s.14) I Sverige har kulturella företeelser från Japan så som karaoke, sudoku och olika kampsporter utövats under en längre tid, men blivit allt mer populära. Svensk TV importerar allt mer från Japan, bland annat svenska versioner av japanska lekprogram där deltagarna gör bort sig och blir förnedrade, såsom det populära underhållningsprogrammet "Hål i väggen" (UR 2009). Ett annat bevis för att intresset för japansk populärkultur är stort i Sverige är fenomenet YOHIO. YOHIO är en artist som säger sig tillhöra den japanska genren Visual Kei och som har blivit populär i både Sverige och Japan1. Han deltog våren 2013 i den svenska melodifestivalen och blev folkets favorit med över 350 000 röster2. YOHIO har därefter fått stor uppmärksamhet mest på 1 Dagbladet, 10 mars 2013, http://dagbladet.se/nyheter/1.5664764-svenska-folkets-favorit 2 Radar, 3 februari 2013, http://radarmagazine.se/radar-moter-yohio/

12

grund av det nya han för in genom genren Visual Kei - att klänning och smink är helt okej för en kille att ha, men också för den stora mängd unga fans som han har fått. YOHIO ses av många fans som en symbol för att man ska få se ut som man vill, och man kan även se honom som en symbol för den japanska populärkulturens spridning i Sverige3.

1.4. En introduktion till svensk-japansk subkultur Efter att utgivningen av asiatiska serier på svenska exploderade i början av 2000-talet har Sverige blivit fullt av entusiastiska fans till dessa serier. Serierna har enligt Strömberg lockat fram en läsglädje även hos de som inte förut velat läsa och en stark skaparlust (Strömberg 2008, s.37-38). Fansen tecknar ofta själva, skriver historier om sina favoritkaraktärer, rollspelar, syr kläder och liknande, samt bildar grupper på internet där de kan dela intresset med likasinnade (Strömberg, 2008, s.11). Stora evenemang har hållits och hålls i Sverige varje år för ungdomar som är intresserade av japansk populärkultur. Dessa evenemang kallas konvent, pågår i flera dagar och innehåller ofta både konserter, föreläsningar och filmvisningar, samt aktiviteter och lekar av olika slag. Det största av dessa konvent har under flera år varit Upcon i Uppsala med flera tusen deltagare varje år (UR 2010). På sidan http://konvent.se/kalender/ kan man läsa om de konvent som hålls i Sverige under året 2013. Det är i skrivande stund (18/4 2013) hela 29 stycken på olika platser i Sverige. Även Svenska kyrkan har hoppat på trenden med japansk populärkultur och genomför sommaren 2013 en så kallad "animekonfirmation" i Rimbo pastorat (http://www.konfacon.se/), något som kanske kan ge en aning om hur stort trycket är från ungdomarna att få ägna sig åt sitt intresse. Många ungdomar som är intresserade av japansk populärkultur, kampsporter eller liknande blir också intresserade av det japanska språket. Flera snappar upp ord då de tittar på anime med japanskt tal, en del lär sig att tala japanska flytande med hjälp av serierna, medan andra väljer att även läsa kurser i japanska något som blivit mycket vanligare under 2000-talet (Utbildningsradion, 2009). Språket och kulturen har många kopplingar till varandra. Det finns till exempel artighetsnivåer i språket och många olika titlar som i Japan bör användas på rätt sätt och anpassas efter person och situation (Utbildningsradion, 2009). Den japanska seriekulturen är också full av specialbegrepp som allt mer börjar användas i Sverige (Strömberg, 2008, s.26). Jag har valt att kalla det stora antal "Japan-fans" som finns i Sverige för en "svensk-japansk subkultur". Detta för att det på många sätt verkar vara en form av språkgemenskap som odlar sina egna intressen och skapar sitt eget sätt att tala. Min undersökning kommer att fokusera på språket 3 Dayviews, kommentarer på "Vinn Yohios autograf", http://dayviews.com/dayviews/512784707/

13

men vilka aktiviteter som utförs och vilka medier som informanterna är intresserade av är viktiga att förstå för att få en uppfattning om vad som sägs och varför. En sådan aktivitet är cosplay, ett begrepp som är en kortversion av engelskans "costume play". Detta används som ett uttryck för då man klär sig som figurer från asiatiska serier, filmer eller dataspel. Ofta skapar man sina egna kläder och ibland uppträder man på scen eller deltar i olika tävlingar (Strömberg, 2008, s.26).

1.5. Material och metod Jag har valt att studera texter på internetsidan "Dayviews" (www.dayviews.com), en sida som tidigare hette Bilddagboken. Sidan är till för att lägga upp bilder och kommentera dessa och många väljer att använda den som en form av dagbok, eller ett sätt att skriva uppdateringar om sitt liv och åsikter och tankar om allt möjligt. Närmare 300 miljoner bilder har sammanlagt publicerats på Dayviews och det är ett populärt svenskt community i dagsläget4. För att kunna studera kommunikation inom en viss subkultur har jag besökt gruppen "Cosplayare" på Dayviews och där valt ut tio huvudinformanter till min undersökning. Dessa informanter har jag följt i tre månader (från 10:e december till 10:e mars 2013), läst alla deras upplagda bildtexter med kommentarer och sorterat ut det material som är intressant för undersökningen, det vill säga de bildtexter, kommentarer och dialoger som innehåller japanska ord och uttryck, samt andra subkulturtypiska ord och uttryck. Fokus ligger mest på de utvalda ungdomarna, men analys sker även av kommentarer och liknande som deras kontakter skrivit på deras sidor. På så vis ges en mer heltäckande bild av den svensk-japanska subkulturen med särskild inriktning på intresset cosplay och dess utövare. Gruppen "Cosplayare" på Dayviews har i skrivande stund (19/4 2013) 1355 deltagare. I mitt val av informanter har jag försökt att slumpmässigt plocka ut tio av dessa. Dock har jag valt bort de användare där det var tydligt att de inte publicerade mer än någon bild i veckan eller mindre än så. Detta för att få ett så stort material som möjligt och för att få ungefär lika mycket från de olika informanterna. De informanter som till slut kom med har publicerat något minst en gång i veckan, vissa så gott som varje dag under den tremånaders period som undersökningen genomförts. All text jag har använt mig av är publicerad officiellt. På sidans inställningar väljer man medvetet om man vill att det man skriver ska vara öppet för alla eller om man vill låsa sidan för 4 I skrivande stund, 23 maj 2013. Antagligen kommer detta ändras inom några år då internettrender snabbt förändras. Studien hade kunnat göras på någon nyare eller större sida som Instagram, Tumblr eller Facebook. Dock valdes Dayviews av tre anledningar: 1. Fokus på både bild och text. 2. Funktion med grupper som underlättade sökning efter informanter 3. Sidans öppenhet som gör att man oftast publicerar sina texter så att vem som helst kan läsa.

14

allmänheten. Jag har skickat ut information till de tio huvudinformanterna om min undersökning och bett dem att snarast meddela mig om de inte vill delta i studien. De svar jag fått har varit positiva och jag räknar med att de som inte skrivit något passivt ger sitt medgivande genom att inte svara på meddelandet. Då alla har varit aktiva på sidan efter att meddelandet skickats är det nämligen högst troligt att de har läst och tagit till sig informationen. Dock har jag valt att alltid låta informanterna vara anonyma i exempel och liknande. Jag använder deras egenvalda anonyma användarnamn på Dayviews förutom i ett fall när detta antas innehålla personens riktiga efternamn och där jag har valt att förkorta användarnamnet. Av tre månaders publicerade texter av 10 informanter har 74 sidor med text sparats ner som intressanta för undersökningen. Det är bildtexter som lagts upp och kommentarer på dessa när minst någon av meningarna innehåller japanska ord eller ord som är typiska för subkulturen. Alla dessa ord har jag därefter samlat och presenterar i resultatet nedan uppdelat i olika kategorier efter vilken typ av ord det handlar om. Där har jag skiljt på ord som är begrepp inom subkulturens olika aktiviteter och japanska ord som används som slangord, och delat upp orden efter funktion. Jag har också gjort en kortare fonologisk och en morfologisk analys av hur orden används och omformas till nya ord.

2. Undersökningens resultat De insamlade texterna innehåller en mängd japanska ord som oftast används fristående i meningar som annars är på svenska. De flesta är hämtade från en bildtext som skrivits av en av huvudinformanterna men det är också ett par dialoger som skrivits i kommentarer till en sådan bildtext. Det handlar ofta om cosplay och bilden som hör till texten kan visa en utklädd person eller en viss klädstil som visas upp. Kommentarerna innehåller då ofta mycket beröm. Men det kan också vara texter om informanternas vardag eller en text som rör dennes åsikter eller som ställer frågor till de som läser. Kommentarerna kan då vara en reaktion på detta och ge råd och stöd av olika slag. "Värst vad du har blivit Kawaii på sistone", får en av huvudinformanterna som kommentar på en bild som porträtterar henne själv. Kawaii är, som förklarats i inledningen, det japanska ordet för söt och det vanligaste japanska ordet som används av informanterna. Detta är ett av många japanska ord som kommer att redovisas och förklaras nedan. Förutom enstaka japanska ord används också väldigt många ord och uttryck som hör till subkulturen. Det är namn på serier och karaktärer, på stilar och aktiviteter och även egenbildade

15

ord. Ett typiskt stycke med många sådana ord kan se ut såhär: Shiba är här, fast nu mera en blåhårig Shiba. Vi typ derpade sönder igår på vägen hem, det var massa roligt. Sen gjorde vi the och tittade på Kuroshitsuji och åt chips, senare idag kommer Stenis hit också, få ska vi se Kuromusikalerna. Åtminstone den första. Vi snackade cosplays också, och tidigare igårkväll tog Sten/Proxxi/Nightmare min karaoke-oskuld. Det var härligt. Eheheheh. Anyway, vill ha mina cosplays nu. -derpShiba är söt när han sover. 5 (Bocchan, 12/1)

Informanterna har på många sätt ett typiskt modernt ungdomsspråk där de växlar väldigt mycket mellan svenska och engelska, och ibland skriver hela stycken bara på engelska. Även där kommer de japanska orden in. Det är inte ovanligt med ord från andra språk än svenska, engelska och japanska, tex franska ("le") och tyska ("wünderbar"). Det är helt enkelt ett sätt att språka som innehåller mycket språkblandning. Är det confusionbandet jag anar på en av gif:sen? KOE WO KIKASETE BABY. Vi fikar i veckan tycker jag, hur ser ditt schema ut? Vi kan ju bestämma någon dag på le Skype! (elli0-t)

I exemplet ovan ser vi hur en hel mening på japanska tagits in i texten. När detta händer är det är oftast citat från låttexter och liknande och skrivs ibland med japanska tecken. Jag har valt att inte ta med sådant i min redovisning av vilka ord som används, då det får ses som citat ur en helt japansk kontext snarare än japanska ord och uttryck som används i en svensk kontext. Texterna som valts ut är fulla av för en utomstående helt främmande ord, speciella former av stavning, böjning och sammansättning av orden och även specialtecken som verkar vara interna för subkulturen. Många meningar omges av olika japanska smileys, som är kreativt ihopsatta av flera olika tecken och som kan vara kopierade någonstans ifrån men som säkert ofta är egengjorda.

2.1. Disposition av resultatet Grundresultatet av undersökningen kommer nu att redovisas under tre rubriker: lexikon, fonologi och morfologi. Under rubriken lexikon redovisas vilka enskilda ord som har hittats i undersökningen. De sorteras in i kategorier efter vilken typ av ord det är. Jag har valt att använda en egen indelning av typer av ord, dock går jag ofta efter ordklasser när det är relevant. Då det är aktuellt ges en förklaring av ett ord eller ett exempel där betydelse eller tolkning presenteras. Ibland behöver förklaringen utökas till att handla om hur orden används och i vilket sammanhang då 5 "Kuroshitsuji" är det japanska namnet för serien "Black Butler" som även gjorts som musikaler, därav ordet "Kuromusikalerna". Övriga japanska ord i exemplet är antagligen namn på karaktärer som här används på informantens vänner. I fortsättningen kommer jag inte att skriva någon förklaring till sådana namn när de uppkommer i exemplen.

16

ordens betydelse och syntax ofta är svåra att skilja åt. Under rubriken fonologi tas några fenomen upp som handlar om hur informanterna behandlar orden gällande stavning och liknande. Slutligen analyseras användningen av orden i ett morfologiskt perspektiv där det fokuseras på bland annat böjningar, nybildningar och sammansättningar av ord som informanterna använder och skapar.

2.2. Lexikon Under denna rubrik redovisas flera av de ord som hittats i undersökningen. De sorteras i olika kategorier som delvis går efter ordklasser men mest efter funktion.

2.2.1. Japanska interjektioner och utropsord De allra flesta japanska ord som används i materialet är interjektioner eller ord med liknande funktion. Ett av de vanligaste är hai, det japanska ordet för "ja". Det används ofta som ett svar på ett jakande eller medhållande sätt, se exemplet nedan: A: Wuut.. Den är väl endå on-going6? o,o